Först hen och nu en. Ett konservativt språkpolitiskt inlägg.

Jag har hela tiden haft, och har fortfarande, mycket svårt för ordet hen.
Delvis för att jag i grunden är rätt så språkkonsevativ, jag retar mig otroligt på människor som använder uttryck på ”fel” sätt. Som till exempel säger ”antingen-och” istället för antingen eller. Och så vidare.
Delvis för jag ofelbart tänker ”höna” varje gång någon skriver det och det är otroligt irriterande. Om man vill införa nya ord, varför då välja att hitta på ett ord som har en så uppenbart annan betydelse i ett annat språk, ett annat språk som för de flesta människor i sverige idag är ett helt naturligt andra språk. Varför inte, som i så många andra fall, kapa ordet rakt av från ett språk där motsvarande ord faktiskt finns av tradition?
Delvis för att jag upplever mig som väldigt mycket ett med mitt språk. När någon/några på grund av sina politiska övertygelser inför ett nytt ord och ”tvingar” resten av Sverige att godta dessa åsikter genom att använda det i dagstidnignar med mera känner jag mig påhoppad. Trängd. Ni förändrar mitt språk, och tvingar därmed mig till en förändring jag inte har valt. 
 
Men jag har accepterat användandet av hen, och kan helt hålla med om det praktiska i att ha ett ord att använda i fall då man annars hade skrivt ”han eller hon” eller liknande. Att använda ”hen” om människor man faktiskt vet vem dom är anser jag idiotiskt. Om någon börjar använda hen om mig kommer jag att bli riktigt arg. Jag är en kvinna, och jag är stolt över det. Därmed vill jag bli kallad ”hon” när ni talar eller skriver om mig.
 
Och NU ”en”. En! Det är ännu mer irriterade. Detta används i sammanhang där man sedan länge har ett vedertaget uttryck (”man”), och man använder ett ord som redan har en betydelse i svenska språket. ”Man” avser inte nödvändigtvis bara en människa, men genom att använda ”en” istället för ”man” har man specificerat antalet människor som begreppet innefattar, och därför gjort ett generellt begrepp mer specifikt. Så onödigt.
 
Jag är inte mot feminism per se. Jag är absolut för jämställdhet. Men jag tror på inget sätt att hen kommer att få en bättre lön än en för att hon slutar använda man.
 

Annonser

3 reaktioner på ”Först hen och nu en. Ett konservativt språkpolitiskt inlägg.

  1. Verkligen? Där jag sett det användas är det alltid samma människor som använder hen som använder en, människor som i övrigt är mycket duktiga på att skriva.
    Om det är en anglifiering ser jag det personligen som bättre, även om jag inte är så förtjust i det heller. Men att språklåna finns det åtminstone en väldigt lång tradition att göra, både i svenskan och i de flesta andra språk…

  2. kanske är jag som vill se det som anglifiering och inte en henifiering…;) ska vara lite mer uppmärksam på det nu framöver huruvida det är en som i one eller en som i hen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s