ESC, en utförligare redogörelse.

På begäran från bekantskapskretsens största eurovision-fan kommer här en något utförligare redogörelse från gårdagskvällen, än gårdagskvällens bilder och inlägg.

1. Arenan.
De långa köerna stog det om i tidningen, känns som att sydsvenskan som vanligt försöker göra ner allt kul som händer i Malmö, samtidigt som de lever på att slå upp det stort och rapportera om det. Ja, det var köer, men de gick snabbt. Mindre än tio minuter i kö (från stationen till entrén) är klart godkänt. Men det kan alltså rekommenderas att vara ute i god tid. Tag med leg, men ingen stor väska och ingen vätska (ingen färdknäpp alltså!).
Invändigt är arenan tyvärr inte lika storslagen som utvändigt. Det syns liksom att den är byggd för hockey och inte Eurovision. Man skulle önska att de hade klätt ut den lite mer i glitter. Nu pratar jag alltså inte om själva arena-hallen utan utrymmena utanför -korridor efter korridor och gråa trapphus. Kiosker med pepsiautomater och baconsnacks. Dock hade de smällt upp en extra ”vinbar” där man kunde få sig lite bubbel att ladda med. Tyvärr får man inte ta med glas in i själva arenan -förståeligt av säkerhetsskäl men ändå trist. Man skulle vilja ha lite mer allmän mingel-på-operankänsla och lite mindre Hej-vi-var-just-på-McDonalds-i-Svedala-med-hela-familjen-känsla.

2. Klientelet. Jag hade som tidigare nämnts sminkat mig och slitit på de höga men ack så obekväma klackarna. Misstänker att det trots det lyste igenom att det var ungefär första gången på 6 månader jag var utsläppt utan en bäbis klistrad vid tutten. Det fanns fler som jag där. Och tyvärr allt för många såna som jag, som inte ens hade försökt anstränga sig för att det inte skulle synas. Lite för många illasittande trosor och BH:ar på mammakroppar som inte riktigt hittat formen, lite för mycket bomullstajts och bymnastikskor. Lite för många män med snus. Lite för mycket av McDonalds-känslan ovan helt enkelt. Jag som ändå hade försökt hade lite lust att skrika ”Men det är ju för helvete Eurovision! Ta på dig något glittrigt eller högklackat!”. Du som ska på någon av de övriga föreställningarna under veckan, snälla gör det. Av respekt för din medpublik. Ju mer feeling, desto mer feeling liksom. ALLDELES för lite schlagerbögar. Alldeles för få internationella gäster. Men jag hoppas och misstänker att de kommer att bli fler och fler ju närmre finalen vi kommer.

3. Öppningsakten.
Loreen gjorde i princip samma nummer som på Svenska finalen; Euphoria med barnkör och teckenspråk. Det är faktiskt jävligt bra. Och ingen av årets låtar är i närheten av Euphoria -definitivt inga i delfinal 1.

4. Petra Mede.
Jag är från början inget Mede-fan, men hon växer på mig. Hennes klänning, den första, hon byter en (blott 1!) gång sen, är så sjöjungfruformat snäv att det krävdes två män att leda henne upp på scen. Men sen skötte hon sig. Pratar framför allt bra engelska, jag kan inte tänka mig något pinsammare än om vi haft en programledare som pratat svengelska.

5. Tävlingsbidragen.
Vad ska man säga. Det mesta är okej men allt för slätstruket. Bäst om man är seriös är enligt mig Anouk för Nederländerna. De bidrag jag kommer ihåg överhuvudtaget såhär snart ett dygn senare är:
-Anouk. Märklig låt på ett sätt men den griper tag.
-Astronauterna och rymdängeln. Helt galet nummer, riktigt dålig låt, men det sticker ut.
-Danska Emmeli. Inte så bra som man kunde hoppas eller som det verkat på tidningarnas skriverier.
-Hon med den växande klänningen.
-Estländskan i den vita känningen. Vackert men hopplöst när de inte sjunger på engelska. En vacker ballad när man inte förstår vad den handlar om är ju lite meningslöst.
-De fem körsjungande männen. Helt uruselt. Bra tillfälle att springa på toa.
-De karamellklädda flickorna som sjöng sist. Absolut sämst på alla sätt. Toa igen.
-Killen från Litauen. Både bra och slätstruken på samma gång.
-Discokulan. Den låten tror jag dom har spelat på radio en del, för jag känner så väl igen den. Eller så låter den bara precis likadan som alla andra radiolåtar.
-Den gigantiske mannen som bär in en av sångerskorna. Och som sen stapplar av scenen, med uppenbara ledproblem och smärta. Stackars.
Övriga nummer är helt borta ur mitt minne.

6. Mellanakt.
Ett dansnummer av Kleerup som var helt okej. Men vi som såg på när dom spenderade evigheters eveigheter på att lägga ut den där vita snön på scengolvet fattar inte att det inte var mer med det sen? Blås på det med vindmaskinen så att det virvlar upp eller nåt? Kanske gör det sig bättre på TV.

7. Efterfest.
Saknade jag. Men eftersom jag skulle hem och lösa av barnvakterna (och eftersom jag blir ganska trött av att svepa två glas mousserande och sen sitta still i två timmar) blev det ingen sådan för mig. Fick nöja mig med att länsa Merchandise-shoppen. Ångrar nästan lite att jag inte köpte en soffkudde också… Den kostar ungefär lika mycket som en Frozen strawberry margharita på en bra bar.
http://www.eurovisionshop.tv/en/product/gifts-novelties-2013/46/965/cushion-malm%C3%B6-2013

Nu återstår bara att kolla på själva omröstningen ikväll. Och sen att hoppas att det blir biljetter kvar till några fler föreställningar, och att barnvakterna står på kö här utanför dörren då…

Älskar mitt nya iPone-skal!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s