Folkfest!

Det finns loppisar och så finns det loppisar. Bästa sorten är en folkfest i byn, som den idag i Vitaby.
Jag och ”de stora” barnen åkte iväg, förväntansfulla och med fickorna fulla med mynt och tjugolappar.

Upplärda av loppisveteraner var vi ute i god tid och fick en fin parkering, solen sken för fullt redan då vid tiotiden. Alla var på gott humör och vi la upp taktiken på väg från parkeringen till loppisen. Först skulle vi gemensamt gå till leksakerna där barnen skulle utse något de ville lägga vantarna på när försäljningen väl började. Förbjudet att handla gosedjur och varpen enligt fadern som var hemma med bebisen. Sedan skulle barnen gå till fikaavdelningen där farfar brukar sitta och sen skulle åttaåringen ansvara för att köpa sina och systerna utsedda varor. 

Försäljarna var på sprudlande humör, troligen med lite hjälp från fickpluntorna på en del håll. Stockholmsturisterna blandades med lokala möhippegänget (en kyss för en tia, här ska bruden välja kläder till kvällen), gubbarna med T-shirt från junior SM i plogning, halva skånes rävsluga antikhandlare och reportern från lokalblaskan som var där för att ta bilder på folkfesten. Och så vi som väl är att betrakta som något slags mellanskikt -besökare med adress storstad men med en fot lokalt, glada amatörer med en viss koll på läget. 

Och taktiken fungerade utmärkt! Treåringen satt hos farfar och drack hallonsoda. Åttaåringen handlade en plastbambi till sins syter, och som bonus fick hon ett ark med glittriga låtsastatueringar. Själv köpte han en rejäl påse spelkulor.

Jag handlade en orange lampa till min sambo och ett parasoll att sätta hos dom som satt och fikade för det var varmt och solen gassade. Lämnade detta hos nöjda barn och svärfar som nu fått sällskap av allt fler av loppisveteranerna. Sen gick jag några varm till och handlade en del småsaker som gjorde mig glad. Sen tog jag en kopp kaffe och redovisade fynd innan vi åkte hemåt.
Döm om min förvåning när vi skulle gå därifrån och åttaåringen bar med sig stolen ”-Det fanns inga fler stolar när jag skulle fika så jag köpte en”. Tur man har kombi. Till tonerna av ”Du är min man” i högtalarna -framfört a capella av den blivande bruden, nu något berusad och mycket fnissig, lämnade vi folkfesten, nöjda. Ses nästa år Vitaby!

Där anländer möhippan, redan på parkeringen utstirrade, av P-vakten.

Vi närmar oss. Redan på håll ser det mycket lovande ut.



Kläder. Enda bordet jag inte besöker.
Vårt första stopp.
Lampa som budades upp till över 450 kronor. Inte av mig, jag la av vid 250.
”Har du köpt dem här idag” -vad trodde han att han skulle få för svar på den frågan? ”Och så ser du ut som att du är riktigt nöjd med ditt fynd”.



En hög med härliga kuddar. Jag avstod.
Funderade på nya stolar till matsalen, men avstod. Jag har kombi, inte lastbil.

Funderade på nya fåtöljer men avstod. Ångrar mig djupt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s