I desperat behov av Falu rödfärg.

Lettland, och Riga, är som så många andra länder mindre lyckligt lottade än Sverige, ett kontrasternas land, en konstrasternas stad. De fantastiska vackra och renoverade byggnaderna i stadens centrum och gamla stan, målade med EU-bidrag. Och så runt omkring, en stad med så vansinnigt många hus vackra, så vackra, men i desperat behov av lite omsorg. Min far uttrycker det såhär: ”Underhåll är ett okänt begrepp i det här landet”. Kanske för att en stor del av befolkningen levt större delen av sitt liv i regimer där man inte ägde sin bostad, tänker jag. Om man inte äger den, finns ingen större anledning att vårda den? Denna mentalitet verkar sitta i, för så många fallfärdiga eller redan fallna hus som man ser i Lettland har jag inte sett på många andra ställen i Europa. Många byggnader både i stan och på landsbyggden är vackra trähus, med brutalt flagnad, eller ingen färg. Med en eller flera sprucka fönsterrutor, med delar av taket eller fasaden på sned. En mulen dag i slutet av oktober ger stora delar av landet ett väldigt grått och sorgligt intryck. Det här är ett land i desperat behov av Falu rödfärg.
 
Och bredvid det vräkiga nybyggen, ofta enligt min smak mycket plastigt och inte särskilt vackert. Varför inte renovera det vackra galma huset brevid istället? Och mycket av det nybyggda verkar också, bara något år gammalt, vara lite på svaj. Återigen citerar jag far min ”Dom vet inte vad vattenpass är. Jag kallar det Ryssrakt.”
 
Det är ett vackert och på samma gång lite sorgligt land jag ser genom bilrutan.
 
Rester av Sovjet.

Münchhausenmuseet. Stenläggningen här är okej men i övrigt är det mycket Ryssrakt.

Ovanligt välhållen datja.

Ni ser det rosa huset? Dom kallar det Tipi. I detta fall visserligen tillbyggd men den där trekantiga husformen hade något att göra med hur man reglerade avgifterna för att bygga nytt, så de finns lite här och var. Ser helt tokigt ut i mina ögon. Och så ser ni två barn som försöker skjuta en katt med en slangbella. Ser helt tokigt ut i mina ögon. Huset är inte mitt, det är desvärre barnen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s