Att hänga på låset ger utdelning.

Någon av er kan ha noterat att jag är en Ikea-fantast av nästan perversa mått. Är väl på Ikea i snitt två gånger i månaden. Så när dom släpper en tillfällig kollektion brukar jag köpa på mig det jag gillar, och i fredags släpptes kollektionen ”Bråkig”. Av det jag sett på hemsidan i förväg tänkte jag att jag älskar ALLT. Jag vil ha 20 av varje, minst. Lampor, pallar, byråer, hyllor, lampskärmar, koppar, fat, mattor, sängkläder, kuddfodral, skålar, brickbord, förvaringsaskar, tapeter… SÅ läckra!
Försökte boka in mig på förhandsvisningen på torsdagen, men det var fullbokat redan för flera veckor sen när jag först hörde talas om detta. Sen såg jag delar ur kollektionen i diverse heminredningstidningar och tänkte; ”Okej, detta här kommer att sälja som smör i solsken. Här gäller det att hålla sig framme.”
Så jag planerade att åka dit när dom öppnade på fredagen, för att få det jag ville. Åkte dit med en vän och våra tre barn. Tänkte, vi fikar lite första (restaurangen öppnar som bekant innan själva butiken). Sen tar det ju alltid lite längre tid än vad man tänkt sig att fika med barnen, och att slita dem från restaurangens lekavdelning. Så gick väl inte in i själv butiken förrän kanske tio-kvart-över tio. Och det var allt för sent. Det var fullt kaos, folk (mestadels mammor med barnvagnar, konstigt nog…) slet i kartongerna och personalen och min fyraåring slet i mig. Så jag velade runt lite. Kopparna var slut, brickborden var slut. Tapeter fick jag vad jag ville av. Förvaringsaskarna var slut. Hörde personalen säga till någon att; ”Det finns lite mer på lagret, men vi kommer inte att ta fram det medan butiken är öppen, utan ikväll, så det finns av allt igen när vi öppnar imorgon.” Okej. Fanns bara en sak att göra. Åka hem med bara halvt förrättat ärende.
Och sen bokstavligt talat hänga på låset på lördagsmorgonen.
Satte mig i en fåtölj precis framför avspärrningen för att invänta öppnande av butiken. Första kvarten var jag ensam. Sen kom det en till, likadan som jag. Och en till, och några fler, som hovrade oroligt vid ingången till butiken. Och tio i tänkte jag att nä, här är inte lönt att sitta och låtsas vara oberörd. Idag ska jag fan vara först. Så jag ställde mig bredbent PRECIS framför öppningen. Och när dom öppnade så var jag tvåa in. Det var en gubbe i permobil som var före mig in. Han liksom trängde sig fram, och det känndes fult att trängas tillbaks mot nån som är handikappad (tydligen i huvudet också eftersom han tyckte att det var ok att tränga sig med permobil). Men jag fick vad jag ville. Massor av saker som jag VERKLIGEN behövde.

Kopparna tog slut i ett nafs men jag fick väl med mig sisådär en 12 stycken hem.
Dessa förvaringslådor gick åt i ett nafs men jag fick med mig en hem.
Dessa brickbord finns fortfarande kvar vet jag. Själv har jag två underreden och fyra olika brickor, och är mycket nöjd med det.



Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s