Budapest dag 2.

Eftersom det var lite mulet på morgonen dag 2, och jag vaknade med nackspärr och nån slags rinnande allegichocksögon som såg ut som pingisbollar, beslöt vi att skjuta på det badandet i någon av stadens badanläggningar som vi lovat barnen. Utan allt för stora protester -och med löfte om stora mängder glass under dagen, gick dom med på det.

Först gick vi till en park med lekplats som jag sett på andra sidan kvarteret, där parkerade jag man och barn, medan jag letade upp ett apotek för att finna lite lindring. Överlag imponerad över mängden små kvartersparker och lekplatser i Budapest. Aldrig långt till närmsta gunga till barnens lycka. För det mesta relativt rent och helt också. Och jag lyckades få hjälp på bästa sätt på apoteket!

Den här tanten hade hittat sin nisch på lekplatsen. Hon blåste upp ballonger med en liten ballonghund på. Sen gick hon runt och delade ut dem till alla barn på lekplatsen som naturligtvis blev skitglada. Och sen gick hon runt bland föräldrarna och tvingade dem att betala. Lömsk taktik!

Nåväl. Vi lyckades krångla oss ur den här ballongfällan och klev istället in i bilen och rattade mot stadsparken och den loppmarknad vi listat ut håller hus där lördagar och söndagar. Inga direkt superfynd, men ändå kul och barnen blev nöjda efter att ha fått välja lite legobitar och playmobilhästar. Min man köpte en skylt. Jag köpte två Matrioska-dockor.

 

Sen var vi rätt trötta och varma för trots att det fortfarande var lite mulet är det rätt svettigt ute när det är 30 grader kom vi på. Så vi satte oss ner på grillhaket i anslutning till loppisen och beställde lite mat och dryck. Efter lite krångel med en sur och enbart ungersktalande servitris, kom en annan mycket trevlig servitris som pratade bra engelska, så vi beställde. Tre barnhamburgare, lite pommes, en BBQ-burgare inklusive pommes och en mix sallad. Och vatten och kaffe. Hade fortfarande inte riktigt vant mig vid valutan och stirrade på det svindlande beloppet 6300 forinter på kassakvittot, men fann mig och betalde glatt med dricks när jag räknat ut att det motsvarar cirka 120 kronor.

Det var kanske Europas största barnhamburgare för 15 kronor.

 
Övermätta klev vi in i bilen igen och rattade mot Buda-sidan. Körde över Donau på den imponerande kedjebron och beundrade parlamentsbyggnaderna och slottet på avstånd genom bilrutan. Ut ur staden över backar och kullar, mot Memento park. http://www.mementopark.hu/ 
En park där man samlat en drös stora sovjetmonument. När vi kommer fram ösregnar det. Så vi följer vägen lite längre bort mot en skylt med en stor glass på. Bredvid en stängd handelsträdgård ligger en liten rosa glasskiosk och ser ledsen ut i regnet. Men låt er inte luras av att det är grått på mina bilder. Det är 30 grader varmt så vi är alla (främst barnen då såklart), rätt så sugna på glass, så vi går in. En rar tjej med 30 glass-sorter, glass-strutar i 5 olika färger och 6 olika sorters rån att välja mellan att sticka ner i glassen. Och eftersom glassen kostar 3 kronor per kula får dom ta tre kulor var, för första gången den här sommaren. Och jag och mannen får varsin kopp hyffsad latte.
 
Det var inte svårt att hitta från parkeringen till glassen.

När vi glassat färdig upphörde regnet, solen bröt igenom och det blev ångande varmt. Lämpligt monumentparksväder!

Tvååringen begrundar sovjeteran.

Storslagen entré om inte annat. Rejäla monument och stora gester.

Efter denna svettiga runda var jag yr och illamående av allergi och nackont, så vi vände tillbaks till lägenheten för en välbehövlig fikapaus och siesta.
Med laddade batterier promenerade vi sedan ner till Elizabeth ter (Elizabeth-torget) och åkte ett varv i det stora pariserhjulet ”The Budapest eye”. Det ska tydligen stå där till september, sen drar det vidare. Jag misstänker starkt att det var samma pariserhjul vi åkte på place de la concorde på nyår? Även i Budapest tycker jag att ett varv upp i luften var värt pengarna. Plus för aircondition i gondolerna!
Hängde en stund med den stora plaskdammen där barnen bänkade sig längs kanten tillsammans med öldrickande ungdomar och doppade fötterna. 

Sen gick vi ett varv i de gamla judiska kvarteren, som i tips på nätet beskrivs som STÄLLET att hänga. Massor med folkliv och restauranger av olika sorter, men också mer turister än vad vi mött hitintills. Jag tyckte ändå att det var rätt trevlig, mannen tyckte det var förfärligt. Eftersom barnens tålamod började tryta, stannde vi i ett gatukök och köpte en varm macka och en crepe till dem. Sen stannade vi till vid en lekplats och lät dom stojja av sig en stund, innan vi gick vidare till ett litet torg i närheten av operan där vi hamnade på en trevlig men oväntat flott restaurang. På menyn stog att dom är rekommenderade i guide michelin, men jag tycker nog inte riktigt att det höll någon michelinklass… Nåväl. Vi delade på en charkplatta och en flaska rosé, barnen sprang och lekte vid nån fontän bredvid, drack coca-cola och ritade i målarböckerna servitrisen dukade fram. Sen fick vi in en gulachsoppa som i min smak var lite tam, men barnen var överförtjusta. Surplade och doppade bröd så att vi fick beställa in en till av samma vara.
 
Sen gick vi vidare hemåt och på vägen köpte vi återigen utlovad glass till barnen. Deras favoritsmak i ungern; en sliskig blå smak som överallt dekorerades med marshmallows eller skum-smurfar, barnen kallade den följdaktligen smurfglass och älskade den.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s