Hej och hå. 

Jag vet att det råder delade meningar om det här. Men ibland vill man, orkar man och kan man. Och då gör man det. Annars låter man bli. Så enkelt är det!    

Annonser

Torrboll någon?

Ni vet den där känslan, när man mitt i matlagningen kommer på att något väsentligt fattas och man bara ”-Äh, jag sticker och handlar lite medan pastan kokar, det hinner jag lätt!”

Och så kommer man ut till bilen och all snön från igår som tinade idag har hunnit frysa på igen såhär lagom till kvällskvisten. Frysa på sådär rejält härligt så att det är som att försöka skrapa av en hel hockeyplan från framrutan. Och så håller man på och skrapar utan handskar för dom har man naturligtvis inte tagit med så man skär sig lite på metallsidan på skrapan, men man lyckas ändå göra tillräckligt stort hål framför förarsätet så att man tänker att ”-Nu räcker det, det här kan jag se ut genom, jag ska ju inte så långt.”

Och så klättrar man in i förarsätet och spänner fast sig och startar motorn och ser det här:

Nästan lika mycket is på insidan.

Ni vet den känslan.

Min man pratade om att vi skulle köpa en torrboll och lägga i bilen för det ska tydligen hjälpa, men då hånskrattade jag lite åt honom för jag tyckte att ”-Det är väl ändå inget stort problem”. Jag tar tillbaks det nu. Förlåt älskling.

 

 

Lucka 24.

Den milda och fruktansvärt gråa och regniga hösten medförde att grönsakslandet varit skördbart väldigt länge. Mangold, purjolök (spinkiga små stackare) och såklart grönkålen kunde skördas på julafton. Mangolden att sätta i vaser och att dekorera faten med (man KUNDE gjort något vettigt av den men det orkade jag bara inte). Purjolöken användes till den inlagda sillen. Och grönkålen omvandlades till långkål såklart, det bästa på hela julbordet. Grönkålen tål en del frost, så varje år sen vi flyttade hit har jag odlat grönkål och skördat på julafton. Det är lyx det!

Älskar inläggningar!

Lucka 23

Man gör sina prioriteringar här i livet. Idag var dagen då vi skulle laga julmaten. Men det var ju så mycket annat vi inte hunnit med. Pepparkakshus till exempel! Så det blir köpt gravlax och köpta sillar (nästan), men vi har ett ståtligt pepparkakshus. Inte utan förbättringspotential, men ändå klart godkänt. Eller?

Lucka 22

Har man skaffat en gran så ska den kläs. Och det är en fröjd!

Båda flickorna var med och hängde kula efter kula, pynt efter pynt. Vi har ingen stilren gran. All in, säger vi istället. 

Syntes rätt tydligt vilket som var bekväm arbetshöjd för tvååringen. Där hängde alla minikulor. 

Lucka 21

Traditioner. Älskar’t!

Att träffas i skogen och grilla korv, dricka glögg och hugga sig en gran är en av favoriterna. 
I år började det ösregna när jag parkerade bilen. Tvååringen var (är…) fortsatt dyngförkyld och gnällde mer eller mindre konstant den timme vi var där. Och ingen hade tagit med såg eller yxa. 
Men nån hittade en (gammal slö) yxa i jaktboden. Och lillsis visade sig vara en jävel på att hantera den. Och jag hade två paraplyer och ett strandparasoll i bakluckan. Vi grillade och jag fick en jäkla flott gran med hem (efter att ha kämpat i en kvart för att få inventering i bilen utan att nån av oss satt med barr i ansiktet. Och vi sågs i år igen. Längtar till nästa! 

Sån här väder var det om ni förstår vad jag menar… 

Lucka 20

I lördags var det operapremiär i dubbel bemärkelse. Det var premiär för Hans och Greta på Malmö opera. Och det var fyraåringens operapremiär. Det var härligt, var detoch fyraåringen stormtrivdes: att få känna sig vuxen och göra något själv med mamma. Åka taxi. Klä sig fint och få nya skor. Chips och Cola i pausen. Och så operan sen då kanske.